Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Luleå kommun och Arbetsförmedlingen startade kompetensutveckling och lokalt utvecklingsarbete, KUL på landet, för att minska arbetslösheten på landsbygden. Denna undersökning granskade KUL på landets syfte, deltagarnas motivation, utveckling och gruppens betydelse för dessa samt upplevelser som byautvecklingsgrupperna hade av KUL på landet utifrån motivationsteorier och arbetsmiljöteorier. Undersökningen kom också att inriktas på projektsamordnarnas och arbetsledarens arbetssätt. Syftet med KUL på landet visade sig uppfyllas i viss mån, sannolikt på grund av projektsamordnarna och arbetsledaren, men även gruppen påverkade deltagarna positivt. Utvärderingen fann att KUL på landet måste ses ur ett långsiktigt perspektiv då förändringar som utveckling av landsbygdsföretagande inte sker över en dag.

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen?Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet.

Syftet med uppsatsen är att analysera Grebzdes novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstår i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Roz?tis. Romanerna, vilka undersöks av Roz?tis behandlar tiden efter andra världskriget i flyktingläger och hur flyktingarna upplever de första åren utanför sitt gamla hemland Lettland samt hur de bosätter sig i det nya landet.

 Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet..

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa.Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden?Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet..

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant på senare år. Problemet mednarkotika medför inte bara själva missbruket utan även annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika måste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den här rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju år 2000 fått en ny vägin från kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats.

Genusvetenskapen önskar att framhäva genus, med både fokus på enbart kvinnor och på maktrelationen mellan män och kvinnor, i fredsarbetet samt återuppbyggnaden av postkonfliktsamhällen. Kvinnor har länge exkluderats och ignorerats i fredsarbeten. I och med uppkomsten av resolution 1325, som syftar till att visa kvinnors avgörande roll i fredsarbete har genus blivit ytterligare accepterat i det internationella samfundet. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken betydelse genus kan spela i fredsprocesser. Genom att undersöka fallet Liberia och den fredsprocess som landet genomgår vill vi belysa de konsekvenser som genus har i denna fredsprocess.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.